Balettdags! Nu jäklar ska det dansas!

 

DEN 4:E mars är det dags för premiär för en ny dansfilm (det har kommit så mycket dansfilmer senaste tiden att jag blir alldeles lycklig) och den här gången handlar det om en ballerina i New York city ballet. Vackra Natalie Portman spelar huvudrollen och efter att ha sett trailern är jag helt övertygad om att hon kommer göra den jättebra. Samtidigt måste jag säga att jag tycker det är lite häftigt att det har lyckats skapa en thriller med just dans som huvudtema. Mm, ska bli riktigt spännande faktiskt.

Här är trailern för er som är intresserade. (Update: Tankspridda jag glömde att länka trailern, förlåt).





Bara bilderna gör mig alldeles ivrig till premiären.

DANSEN, åh, dansen. Jag kan inte säga det många gånger nog. Men åh, vad jah älskar det, med varenda liten cell i min kropp, varenda liten muskelfiber. Det är tokigt. Finns inget stopp, inget slut, det bara fortsätter att svämma över och jag låter mig forsas med. Det är så fantastiskt. Åh.

Även fast min kropp under balettklassen ständigt tycktes fråga "Vänta nu, vad är det här? Måste jag röra på mig?" så gick det ganska bra. Styrkan fanns inte riktigt där men placeringen var g r y m. Efteråt var det dags för modernt och jag var tvungen att ta igen allt det som de andra har repat i två veckor. Till min förvåning snappade min kropp upp allting direkt och det bara föll på plats! Sjukt nice!

Men shit, vad jobbigt det var! När vi var klara trodde jag seriöst att jag inte skulle kunna komma hem. Det fanns ingen chans i världen att mina lår skulle kunna bära mig därifrån. Men efter lite slappande på golvet och stretch gick det och nu känns det faktiskt som om jag skulle kunna dansa ett pass till utan problem. Knasigt.

Här under är en av mina tusen blåmärken från föreställningsrepen och jag kan fortfarande inte greppa från vilken rörelse de kommer ifrån. Bilden gör det egentligen ingen rätt för de är mycket mörkare, men ni kan säkert föreställa er!



Nu ska jag duscha.

Puss